Så här kan det se ut när en jennet skall försöka sig på en engelska hörförståelse..

Jag hade just parkerat bilen ca 700-800 meter från plugget, eftersom hela frekin' parkeringen var proppad.
Min mobil ringer och Lukas namn blinkar på skärmen.

Lukas: "Asså var är du nånstans?"
Jag: " Nå jag parkera just bilen så är nog på väg.."
Lukas: Okej.. För alltså hörfen börjar om typ 5 min!"
Jag: (Får en smärre chock, kan detta vara sant? For min student dit nudå?) "Asså Lukas är driver du med mig nu eller är du verkligen seriös?"
Lukas: "Nää såklart int, hela klassen sitter och kollar konstigt på mig nu pga att jag sitter och talar i tele, och hörfen börjar snart"

Jag slängde på luren och kuta för kung och fosterland till klassrummet och möttes av en massa lärare som frågade mitt namn och vem jag var för att så fort som möjligt slänga in mig i rätt klassrum.

Underbar modda lärare som man har lungnade ner mig och påminde mig att andas och sa andra nödvändiga peppande grejer. Handen skakade som tusan och fick knappt ner kladdar mitt namn och nummer på pappret men som sagt, tack VG:s hjälpsamma lärare.
 Without them, vet jag verkligen inte hur detta slutat.
Hörfen började till sist och pulsen hade sjunkit till ett något så nära okej läge.
Själva hörfen gick väl endå preatty well, eftersom mina resultat när vi övat inte varit något att hänga i julgranen.

Slutet gott allting gott.

Ett TIPS bara till sist till er alla som ska skriva någon hörf av något slag i framtiden:

TA ALLTID REDA PÅ VILKEN TID MAN SKALL VARA PÅ PLATS! Ifall ni inte förtåss vill ha en puls på 120 och skakande händer som kanppt går att skriva med.. Dock måste jag säga att det där var jäkligt bra morgon motion, skämt och sido.

But hey people, vad kan man egentligen vänta sig när självaste jennetdamöb är ute..